Vad händer med en inbrottstjuv?

Dagligen läser vi ju om olika brott som begås. Medierna har valt att fokusera allt mer på kriminalitet, eftersom det är vad läsarna är intresserade av. Det får några ganska allvarliga konsekvenser. Det mest allvarliga är den, vilket är helt fel, att gemene man tror att kriminaliteten ökar. Det gör den inte. Skillnaden mot förut är att allt fler medier; tidningar, radio och TV väljer att berätta nyheter om alla som på något sätt begått brott. Brotten bevakas mer än någonsin. Det som däremot kan vara bra är att som tidigare nämndes - gemene man blir mer allmänbildade vad gäller brott, straff och de olika turer som kan uppstå i tings- och hovrätt, liksom i Högsta Domstolen. På det sättet får vi, läsare, en bättre insyn i Sveriges domstolar.

Så vad händer med en inbrottstjuv?

Om vi hittar på att vi har en inbrottstjuv som polisen lyckas ta fast, grips denne, om polisen tror att hen kan försvåra utredningen på något sätt. Om inte, får hen göra som hen vill, förutom resa iväg till annan plats. Hittar polisen tillräckliga bevis för att kunna väcka åtal, åtalas tjuven, om inte läggs utredningen ner. Ska tilläggas här att i nästan 90 procenten av alla anmälningar läggs de ner, så det är inte alls orealistiskt. Om åtal väcks, bestämmer en åklagare sig för att göra det först till tingsrätten. Där kan eller tre domare döma i en rättegång. Innan rättegången, får den som misstänks en advokat som ska göra allt hen kan för att försvara den som är misstänkt.

Rättegång och överklagan

Under rättegången tas alla bevis upp som polisen samlat in. Även advokaten får visa upp alla bevis hen har samlat in om att den misstänkte är oskyldig. Domaren, eller domarna ska sedan värdera båda sidornas bevis, är den som misstänkts skyldig eller inte. Sedan avkunnas dom. Är åklagaren eller den som blivit dömd missnöjd med domen kan båda sidor överklaga domen. Då går den till hovrätten och samma procedur äger då rum i hovrätten. Är båda sidor även missnöjda då kan de i väldigt speciella fall överklaga till Högsta domstolen. Detta är mycket ovanligt och Högsta domstolen beviljar oftast åtal först om det handlar om något som kan anses prejuridicerande på något sätt (menas att domen kan bli vägledande för andra domar i liknande fall i framtiden).

30 aug 2017